shopping o träff me tant tre på stan. Jag behövde handla lite hälsokost, puderborste o en eltandborste. Det blev lite mer än så... åt en bakpotatis på Sandys o på hemvägen gick jag en omväg för att få lite mer frisk luft. Det var ändå fjorton grader o skön, frisk höstluft ute. 

Har klippt ner blommorna på balkongen o övat mindfullness idag, känner lite mer energi idag än igår. Harmonisk, i balans o glad i själen men trött, trött, trött.

Nu blirre soffhäng me tända ljus. Förkylningen är ihärdig o jag behöver vila. Jag tänder många ljus, för Estonias offer o önskar alla fina läsare en skön söndag me mycket kärlek//fridens

Idag är det tjugo år sedan Estonia sjönk. 852 människor miste livet. Det är en av vår tids största o mest osannolika katastrof. Jag minns att jag satt ångestfylld framför teven o trodde inte mina ögon. Jag var föräldraledig me min förstfödde o teven stod på hela dagen. jag har ju mer elr mindre växt upp på färjorna (Finland förvisso) men hade aldrig känt mig otrygg, inte ens insett att de kunde sjunka så fort.

http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Estoniakatastrofen

Tänker på vilket kaos det måste ha varit ombord. Ser på TV4 nyheterna där människor som var först på plats berättar om det hemska synerna som mötte dem. en av Sveriges helt klart svåraste krishantering för vår regering - jag fattar inte riktigt hur de tänkte när det diskuterades att täcka hela skeppet på havets botten med betong! Tänk vad svårt för alla anhöriga att inte få hem sina döda för att börja sorgeprocessen o begrava sitt barn, sin make/maka/partner, sin bror sin syster sin förälder.

En kollektiv sorgedag för tjugo år sedan med ett Sverige i chock. Jag hoppas att såren hos alla har läkt till den grad att de kan gå ut o minnas de omkomna med frid o acceptans i sinnet Idag tjugo år senare.

Tänder idag ett ljus för alla omkomna som gick på en festbåt o aldrig kom tillbaka. Tänder ett ljus för de som blev kvar i den mörka kalla graven, tänder ett ljus för att sympatisera med de anhöriga till de omkomna, tänder ett ljus för att hylla livet som är så oförutsett - var rädd om dig fina läsare//fridens