... från helvetet vaknade jag med. Jobbade två timmar o bloggade lite. Har svept i mig tre muggar kaffe men det släpper inte.... Nu blirre höstprommis i grådassigt molndis, sjutton grader ute idag, kanske man blir bättre av det. Ibland ere bara skit o då kan man tänka på att efter regn kommer solsken - klyscha? Vad säger ni om denna lördag fina läsare?//fridens

Vill du ha chansen att vinna lite nu i höstmörkret? Ta chansen o testa på Johannas blogg   Det du vinner kommer från Bälte&skärp. Vem vet, du kanske hittar en ny favoritblogg o jag garanterar att hon har mycket annat trevligt att läsa. Lycka till//luvcatz

... för hur jag ska rösta imorron. Jag är uppväxt i ett knallrött område i en sotig småstad med industrin bakom knuten. Mina päron kom hit som arbetskraft innan jag föddes o jag är tvåspråkig som växt upp i ett någorlunda utanförskap fast eftersom jag är så anpassningsbar har jag lyckats dölja känslan av utanförskapet under min uppväxt väldigt hyggligt.

Vi sjuttiotalister har växt upp o börjar närma oss medelåldern o vi é ingen jättestor kull som ex. fyrtiotalisterna. Vi har förhoppningsvis kommit in i aretslivet i slutet på åttio - början på nittiotalet o hade en någorlunda dräglig politik för arbetsrelaterade insatser, utbildningar och bostäder.

Våra barn - nittiotalisterna har inte ett skit att gå ut till efter gymnasiet.

De förväntas kunna trolla med knäna för att få jobb och bostad. Under de senaste åren har vi rivit gamla hus med små eno tvårumslägenheter, gjort om reglerna för arbetslöshetsersättning och dragit ner på utbildningar o stängt småskolor. Alla barn ska motas in i stora sammanslagna skolor, de förväntas att klara av att gå över trettio elever i samma klassrum och det finns väldigt lite resurser för att stötta elever som på "min" tid gick i specialklasser, de som behövde extra hjälp, stimulans eller hjälp av något slag. När nittiotalister gått ut gymnasiet finns det inget trygghetsnät som tar emot dem som inte pluggar vidare på högskolor eller K.Y Som ensamstående har jag fått ta konsekvensen av vår arbetsmarknadspolitik då jobb ej erbjudits till nyutexade studenter. Hjärtat hamnade i arbetslöshet o jag har försörjningsansvar de tre första månaderna för hon har ingen rätt till någon som helst ersättning. Hon kom hem en dag o sa - mamma, om jag hade varit missbrukare eller jävligt stökig hade jag nog fått både lägenhet o försörjningsstöd o aktivitetsprogram.... för det är dit våra resurser måste gå. De mest akuta ska ha hjälp, givetvis, men de andra ungarna då? 

Äre så att vi outsoursar vanliga enklare låglönejobb till Indien eller andra låglöneländer? De enklare sysslorna som på min tid gjorde att man fick in en fot på företag så att man fick kontakt med arbetslivet, man fick kollegor o kände att man var behövd, äre så att de platserna inte finns längre?

Jag är frustrerad ´å deras vägnar - jag känner mig maktlös som mor att inte kunna hjälpa dem till ett mer självständigare liv.... Ska de förväntas bo hemma till trettio?

Missnöjet i Sverige har spridit sig till alla nivåer. Sverigedemokraterna får än större plats i vår regering! Missnöjet för mig i min situation handlar om mina barns framtid - missnöjet för dig kanske handlar om bostadsbrist, brister i sjukvården, i sjuk/arbetslöshetsförsäkringar, missnöjet i arbetslöshet, missnöjet som minoriteter i samhället, maktlöshet att få vara behövd av samhället? 

Imorron går vi till valurnorna o på måndag kommer allt att vara same same but different. Tänk om, tänk rätt, vad kan vi som medborgare ge till samhället? Vad vill vi ha för samhälle?

Jag har gjort tester på valbarometrar o fått olika resultat varje gång, jag har aldrig varit såhär velig inför ett val, men nu har jag äntligen bestämt mig o imorron går jag o gör min lilla röst hörd för att vara en del av ett samhälle jag vill vara i - det kan väl bara bli bättre?//fridens

över vår lilla by. Hösten visar sig med disiga kalla mornar o regniga eftermiddagar. Imorse var jag inte för snabb upp ur sängen. Endast tolv grader ute o sån dimma så det hade varit en perfekt "stanna hemma o läsa bok" - dag   Fast plikten kallar o det är torsdag idag - snart ledig helg även om jag har jouren så kommer jag att lösa det mesta från hemmets lugna vrå.

Jag önskar alla läsare/bloggare en underbar höstkurande dag//fridens

... de e inget annat att välja på än regn denna eftermiddag. imorse var första dagen för strumpor i skorna på the office. De va väl inte mer än tio grader imorse men tack o lov vare ingen blåst. Helgen var toppenfin, vi var på vår första kryzz inför den långa hösten, vi åkte både fredagen o lördagen - dubbelkryzz, check! Temat på fredagen var rockbrudar, vi var översminkade o hade våra Gretchen tishor på oss o lördagen var vi lite mer oss själva. Showen för säsongen var toppen, vi älskade upplägget för det var mer Gretchen-tid. Vi har redan planerat in nästa tantkryss - luv it  

Idag gick ja tidigare från jobbet för jag hade bokat tid hos min fina frisör för att färga utväxten - äntligen, det har gått tre månader sen sist, så det är en befrielse att äntligen ha frissan iordning. Dansade hem trots regnet för äre höst så äre inte mycket annat att göra än att gilla läget// fridens

i helgen ere dags för säsongens första kryzz. Härligt, nu ska här dansas o alla bekymmer glöms bort på Östersjön 

 Packat ner en liten premiärpresent till finaste Gretchen - vår främsta anledning till de täta kryzzningarna samt vår discodrottning på internationellt vatten där vad som helst kan hända - luv life o dansa hellre än bra e vårt tantmotto, brukar ni fina läsare kryzza på Cinderella?//fridens

här hemma igår o idag. Ska inte klaga då de finns de som hare betydligt värre. Fick lämna jobbet i krämpor o åka direkt till vc, fick omedelbar smärtlindring o klart me diagnos - så skönt att ha de utrett, nu till nästa instans... Idag var ja ute en sväng de va tjugo grader o en stor sol på molnfri himmel, så skönt, sen hem o vila, då tittade jag på fåret Shaun - han gör så man får le lite. Visst 'e ja härligt vuxen ibland? Hösten är definitivt här, det börjar skymma redan innan åtta om kvällarna. Det är bara att fortsätta älska livet o göra medvetna val om hur man bäst hanterar situationen man är i. Idag e ja tacksam för att värken släppt taget i min kropp o att ja har så fina ungar, vännor o familj som ställt upp o finns här när jag behöver dem. Såna band växer inte på trän o ja e fantastiskt förunnad att ha så fina människor omkring mig   

Är inne i ett jobbigt stim för tillfället o vill så gärna bryta det men om kroppen säger ifrån så får man lugna ner sig o komma ikapp sin själ o hitta tillbaka balansen i livet, orka bry sig om sånt man inte kan påverka? Omorganisationer på jobbet o omständigheter i livet kan man aldrig undfly - de gäller att greppa tillfället o göra sitt bästa o bara hänga med, även om man 'e trött o less. Det måste komma bättre tider för det är så här livet är//luvcatz

"Att vara vuxen är att vara ensam"//Jean Rostand